kan man ha många åsikter om. Inte minst efter programmet om "Barnfattigdom".

Detta har sannerligen många också haft. Var därför med intresse jag följde reprisen av detta program.

 Som vanligt slås man av en sak: De som driver samma tes som Janne Josefsson stryks medhårs och möts av glada leenden och nickanden.

 Medan de som INTE tycker som han, de som programmet ska kritisera, möts av svarta ögon och ilskna följdfrågor.

 Hur kommer det sig att det sällan är så att de som tycker som programmet får följdfrågor som är kritiska.

 Programmet tog onekligen upp intressanta frågor/problem.

 FÅR man röka som fattig? ÄR det OK att röka för 300:-/veckan och sedan påstå att man inte har råd med 200 på 6 månader?

 KAN man jämföra Sverige och tex Afrika?

 Kan man som utfrågad i en utpekad statsdel ha intresse av att ljuga och säga att man INTE är fattig? Kan det kanske vara så att det känns en aning fel att komma till ett land och sedan påstå att man har det för dåligt.... Knappast något som vissa grupper(!) skulle acceptera utan att komma med en massa hatiska kommentarer

  Kan man okritiskt ta in att Janne J frågade: "Hur kan du påstå att det är 240.000 fattiga barn i Sverige om du inte har belägg för det?"

 när en självklar fråga tillbaka vore: "Hur kan du påstå att det INTE är det om DU inte har belägg för det?"

 Är det så självklart att jämföra fattigdomsbegreppet i olika länder. KAN man ens det?

 Är det så självklart att fattigdom alltid handlar om pengar?

 Vad som är rätt eller fel vet jag inte, vet bara att ibland hade jag önskat att Janne Josefsson hade suttit bredvid mig så jag hade kunnat fråga/påtala vissa saker...