Ständigt på vakt. Ständigt beredd till snabb attack. Det är Thyko det

Men han tycker det är lika roligt att leka med den här leksaken som han fått ärva efter  Gustav  

 Även om lille Thyko är väldigt enkelspårig i sitt tänkande finns det stunder då de båda förenas och skuttar fram över gräsmattan

   Så snabbt så inte kameran hinner med tom

 Det är när det kommer någon på vägen.

 Bella tyckte det var viktigt att påtala det olämpliga i dylika påhitt och har nu fått en vän i viken.

 Thyko är en rolig kille. Som en sprinter på 100 meter snabbt längs med häcken, runt en buske två varv och så i sporrsträck samma väg tillbaka.

 Så det är ingen risk att han lider brist på motion. Skadar nog inte heller att hans (flick)vän också ägnar sig åt dyliga övningar...

 Katterna som Thykos första dag blev vettskrämda och klättrade upp i gardinerna har sansat sig. Dvs de återvände.

 Ozzie som är yngst men tuffast försvarar sig med klor och fräsningar. Vägrar att ge upp för en dum hund.

 Nisse som är fegast har också återvänt men har valt att lägga sig på en hög plats och ej höras. Men har man känt sin matte i mer än 10 år så vill man nog fortsätta att trffa henne

 Även Nilsson har återkommit.

 Men ibland måste matte använda list för att ta sig förbi den katt"hatande" hunden

 Om någon månad skall visst kronprinsessan gifta sig. Har jag förstått av visst som skrivs i tidningar och visas på TV och pratas om i radio.

 En tid har det diskuterats om huruvida Victoria skall TILLÅTAS ledas fram av sin far till den väntade Daniel. 

 Omodernt och inte alls bra för en kvinna som påstår sig vara i tiden sägs det. I morgonTV --såg reprisen -- var det en debatt med bl.a en representant från kyrkan. Kyrkan tänker INTE tillåta detta spektakel hämtat från de anglosaxiska länderna.

"Det kommer att bli norm i framtiden och det kan vi inte tillåta"  lät den kvinnliga representanten för kyrkan meddela.

 Så kyrkan skall alltså bestämma hur ett brudpar vill ha det genom att sätta politiska (?) värderingar på en vigselakts-del...

 Vet inte om min brorsdotter som redan på 80talet "lät sig ledas in av sin far" vid SIN vigsel, känner sig förtryckt pga detta.

 Trodde att en vigsel skall vara ett minne för livet. Så dum är jag. Fast det är klart: blir man förbjuden att göra någon man gärna vill, så blir ju även det ett minne.

 Min reflektion blir att en handlings orsak tolkas gärna in av kritiker. VILL man se det som förtryckande att pappan "lämnar över sin dotter" så blir det givetvis så.

 Men kan det inte finnas andra orsaker...